Pimsing är helt ljuvlig nu för tiden. Vi har kommit väl till rätta i det nya stallet och Pim är lugnare än aldrig förr. Han trivs med Cortina som fisken i vattnet och de betar lugnt och fridfullt ena stunden för att i nästa springa omkring och busa tillsammans.
Hagen de går i är helt perfekt, stor och lummig med mycket stockar och stenar och snirkliga stigar. Det bästa betet är det som växer i skugga vilket bidrar till att sockerhalten i gräset minskar. Skillnaden mellan en vall som bete och en naturbeteshage är dessutom stor vad gäller utbudet av ätbara växter. I skogshagar betar gärna hästar på löv, knaprar lite på grenar, äter lite lavar och mossa och andra växter som maskrosor m.m. Det enda negativa med denna hagen är att Pim ständigt har pinnar och enbarr i manen. Tack och lov att jag flätade manen.
Veckans träning har än så länge innehållit ett pass med seven games i gruspaddocken och en promenad på 50 minuter. Borstning inne i spolspiltan i stallet är en daglig rutin. Även om veterinärer har varit där, hästar har kommit och gått, balar har kastats ner, en transport stått mitt för dörren och Cortina vägrat stå still, så ha Pim stått helt coollugn och flyttat sig lätt åt alla håll och villigt lyft på fötterna - duktig häst! Blir stolt som en tupp. Tänk att min lilla vilding som inte gick att ta på grimman, inte gick att binda upp och som inte kunde stå still ens en sekund, nu sköter sig så bra som värsta gamla ardennerhästen. Jag har helt klart valt rätt häst och allt slit ger resultat, jag bara missar att se det ibland.
Nä, nu ska jag stassa om till stallkläder, ta min cykel och bege mig till Pim. Idag tror jag vi ska ta itu med tränsträning i paddocken...
Första dagen i min ägo!
Låter kanonbra ju!
SvaraRaderaDen där trollpållen förtrollar mig hela tiden.
Låter dessutom som han valt världens klokaste matte.
Jaja - man får det man förtjänar!
Kram till er och hoppas jag får komma och hjälpa
till med lite träning snart?