Jag är såå trött på att bo hemma.
Visst uppskattar jag min familj och det faktum att föräldrarna låter mig bo kvar trots att jag är 22. Jag betalar dem visserligen, men ändå.
Till slut når man en viss gräns när man vill känna att man har sitt eget - Den gränsen är nu nådd.
Jag vill vara den enda som har nyckel till MITT hem. Jag vill - laga mat och baka...för min skull inte för andra otacksamma människor som glider med på ett bananskal. Jag vill känna att jag kan bjuda hem vem som helst, när som helst. Jag vill göra hemmet till mitt - pynta och inreda. Ja till och med de där tråkiga sakerna som städa och tvätta. Så snälla Gud ge mig en lägenhet, Amen!
"Kärlek föds ur glädjen att se på varandra, får näring ur behovet av att vara tillsammans och fulländas av det omöjliga i att vara åtskilda" <3 Älskar dig Alfred!
Gillar Mollys låt, ogillar melodifestivalen ^^
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar